05/06/2026
Mellan snötyngda stigar och sovande träd
sträcker jag mig mot en himmel som glömt färg.
Vintern säger ingenting, men dina ord var fullt av fasader
och ändå känns det som om allt blir sagt, även om jag började bli less på alla dessa ballader .
Vi hade mycket att tänka på , även det vi inte förtog . Imellanåt så höll vi Sams, det var nog det som fick allt hamna i land.
Nu svävar du högst där bland molnen , och även om energier och andar existerar så känner jag din ängslan och rösten ” förlåt mig ”
Men förlåtelse kommer inte som ett brev på posten , även om så läkning är ett ett måste .
Nu svävar du bland molnen där uppe , och våra drömmar är nu nära som vi en gång visste .
Men saknad av något så vart kan också bli kallt, precis som våran båt hamn .
📸: