03/10/2026
Jag har nog världens bästa jobb. ❤️
Men också ett av de mest mentalt dränerande jobb jag någonsin haft.
För det är inte bara en liten bebis jag får hålla i mina händer.
Jag får förtroendet att fotografera det mest dyrbara någon någonsin har fått. Det lilla livet som precis kommit till världen. Det som är så älskat att det nästan inte går att beskriva med ord.
Och kanske är det just därför jag är så otroligt koncentrerad under varje nyföddfotografering.
Jag tänker på varje liten rörelse.
På huvudet. Nacken. Andningen. Temperaturen. Greppen. Underlaget.
Är bebisen trygg? Är den bekväm? Behöver vi pausa?
Jag är närvarande till hundra procent – hela tiden.
Och när familjen sedan har åkt hem och jag stänger dörren efter mig, händer det faktiskt ganska ofta att jag bara sjunker ner i soffan och känner mig… tom.
Inte för att fotograferingen varit dålig.
Tvärtom.
Utan för att jag har varit så otroligt fokuserad, alert och känslomässigt närvarande under flera timmar.
Jag tror att många nyföddfotografer känner igen precis det här. 🫶🏻
Det är ett fantastiskt jobb. Ett privilegium. Och jag är så otroligt tacksam för varje familj som låter mig komma nära, lyfta, bädda, posera och föreviga det allra mest värdefulla de har.
Men bakom alla fina bilder finns också ett stort ansvar. timmar av träning, erfarenhet och utbildning.
Och kanske är det just det som gör jobbet så fint – och samtidigt så mentalt krävande. ❤️
Efter över 350 nyfödda bebisar känner jag fortfarande samma sak:
Tänk att jag får ha det här som jobb. 🫶🏻🫶🏻
