20/01/2026
I snöstormen under nyårsnatten försvann fjorton kor från en gård i Almunge utanför Uppsala.
På nyårsdagen var hagen tom och stängslet var nedrivet. Bonden som känner sina djur väl var säker på sin sak:
“De måste haft panik för de går aldrig igenom stängslet annars. Oavsett om elen är påslagen eller inte. Antingen har de blivit jagade av något rovdjur eller skrämda av grannen som sköt nyårsraketer.”
Sedan dess hade bonden tillsammans med vänner och bekanta letat i skogarna runt om. Den andra januari hittades spår i snön, 800 meter söder om gården. Men det ledde inte till någon framgång. Spåren snöade över och ingen hade sett till korna sedan de försvann.
Men så 4 dagar efter försvinnandet, när bonden och andra sökande sitter i huset efter att ha varit ute och letat, så ser de genom köksfönstret hur nio kor vandrar ut på ängen nedanför. Nio kor hade sökt sig tillbaka, men fem var fortfarande spårlöst försvunna. Teorin hade varit att de kunde ha delat upp sig i två grupper då stängslet var nedrivet på två ställen och den teorin stärktes när de resterande fem inte hade anslutit morgonen därpå.
Den 5:e januari åkte vi dit för att göra ett försök. På vägen dit, några kilometer före gården visade termometern som lägst minus 22. Väl framme var det -19, bra kallare än SMHI:s prognos på -11. Det var oroande. Inte tidigare har vi flugit när det är så kallt och vi visste varken hur drönaren skulle tåla det eller hur bra djuren skulle synas. Drönaren lyfte och tittade på de nio korna som sökt sig tillbaka. De syntes bra, men deras fem kompisar var inte i närheten. Vi började därför söka av området kring gården.
Efter 16 minuter, lite längre än de 15 sekunder vi kaxigt uppskattat att det skulle ta, så observerades en avlång värmekälla 450 meter ifrån drönaren. Det var vid kanten på en tjock tät granplantering. Vi växlade till zoomkameran och identifierade att det rörde sig om minst två kossor men de var långt bort och skymda av några granar. Drönaren förflyttades i sidled och vi och bonden kunde då räkna till en, två, tre, fyra...fem kossor! De var då 950 meter öster om gården.
Men än var det inte över, de behövdes ju fångas in! Vi omgrupperade och ägaren tog traktorn så långt det gick att köra genom snön. Väl på plats höll vi koll på kossorna som hade sprungit in och gömt sig bland granarna. Bonden tog sig fram genom snön och började ropa på sina djur och efter en stund vågade sig alla fem ut och tittade. Men när bonden vände ryggen till för att hämta mat att locka med så stack de iväg och in i på ett hygge. De sprang i snön mellan glest planterade granar, på stigar man kunde se de trampat upp sedan tidigare. Vi hade hela tiden telefonkontakt med bonden som vi guidade till var de sprungit in och efter lite ropande så vände de och vågade de sig tillbaka och kom utspringandes efter bonden.
Först gjordes ett försök att leda hem dem med hjälp av traktorn, men de sprang runt den som yra höns, så en svettig bonde fick istället springa bredvid hela vägen hem till hagen och de andra nio som mötte upp!
Tyvärr krävs spridningstillstånd från Lantmäteriet för många bilder tagna från luften. Här kommer en liten film där vi visar de delar som är undantagna spridningstillstånd.