14/02/2026
För fem år sedan såg jag dig för första gången på ambulansen.
Du såg inte mig så som jag såg dig.
Men jag minns det så tydligt.
Din energi,din utstrålning.
Det där lugnet och samtidigt så vacker glöd i dina ögon.
Det var något med dig som kändes magiskt.
Efter arbetspasset bad jag till Gud att våra vägar en dag skulle mötas igen i någon form.
Jag visste inte hur. Jag visste inte när.
Men jag hoppades.
Livet tog sina omvägar. Det gick några år, men det som är menat att vara hittar alltid hem.
Och när vi fann varandra igen
var det som om allt föll på plats.
Sedan den dagen har vi varit oskiljaktiga.
När jag bläddrar tillbaka i mitt liv inser jag så tydligt. Du var ju precis HAN jag hade manifesterat om.
Livet med dig är underbart.
I de små stunderna som ingen annan ser.
När vi dansar i köket till musik.
När vi skrattar tills tårarna rinner.
När vi kan vara kreativa, barnsliga, trötta, starka…..
Du lever livet varje dag.
Du uppskattar det lilla, det enkla, det som faktiskt betyder något…..
Du älskar oss med handling,med värme,med självklarhet. Du gör det genuint och sätter dig själv sist som en riktig man.
Jag vågade inte ens drömma om en sådan här kärlek.
Men så dök du upp en dag och livet med dig är som himlen på jorden.
Ibland tar kärleken den långa vägen.
Men när den väl kommer
är den värd allt.
Du är min livskärlek.
❤️
