12/02/2025
Blandade bilder från Februari 2025. Fotade manuellt i jpeg format, och publicerade direkt från kameran :)
Att i stunden då man tar bilden, veta att bilden " inte får" redigeras sen, påverkar ju ens nogrannhet väldigt mycket. För mig är detta ett sätt att vakna till lite igen om fotograf. Det blir verkligen vad man gör det till i stunden, inte sen. Inget "fixar det sen". För snett, för kallt, för mörkt,... då är det så.
Raw format är underbart vid uppdrag, men hemma fotar jag nu bara i jpeg. Sållar också mycket hårdare vid importen. Tänker mer som när man väljer bästa bilderna till ett fotoalbum och har begränsat med plats. Sjukt befriande att ta de hårda besluten direkt, för då är det beslutet redan taget ang vilken som är bäst, när det väl är dags att publiceras. Hur skönt som helst. Annars har jag ju suttit två gånger och klurat på det, genom att spara för många alterntiv.
En annan förändring som bara blivit till här är att jag lagt mina fasta objektiv åt sidan. Zoomobjektivet som jag hatat så ofantligt har kommit fram.. Den stora klumpen jag tänkt sälja i flera år, men nu plötsligt ser tjusningen i. MAN KAN JU ZOOMA! hah :P
Tidigare har alla valmöjligheterna med ett zoom objektiv stressat sönder mig. Ljusinsläppet påverkas samtidigt så allt har känns så otroligt rörigt o bökigt. Plus att den ju är tung som t***n. Det avskalade lätta med fasta objektiv har varit så skönt, så skänt. Gladeligen har jag bytt mellan 80, 50 och 30 mm bara för att slippa hålla på med zoomen. Men oftast så ha rjag valt en och hållt mig till den, bara bytt om det varit absolut nödvändigt.
Nu däremot, känns det skönt att istället ha ett objektiv som inte behöver bytas bara för att jag går från att fota ett helt rum till att ta ett porträtt. Vad som hänt o varför de plötssligt vänt såhär förstår jag inte, men så är det :) Min uppsättning har alltså vänt helt och det känns jätte spännande. Känns som en next level of utmaning.
